skip to Main Content

Vi minns Professor Arvid Carlsson

Vi Minns Professor Arvid Carlsson

Nobelpristagaren Arvid Carlsson avled den 29 juni 2018 vid 95 års ålder efter ett långt och oerhört produktivt liv. Riksförbundet Huntingtons Sjukdom (RHS) vill hedra Arvid Carlssons minne och gärning, samt hans insatser för patienter med Huntingtons Sjukdom och andra neurologiska sjukdomar.

Arvid Carlssons bidrag till förståelsen av olika signalsubstanser (transmittorer) och deras farmakologi i centrala nervsystemet var mycket omfattande. Hans forskning hade avgörande betydelse för möjligheterna att behandla Parkinsons sjukdom, samt Depression och Schizofreni.

 

Dopamin är en signalsubstans i hjärnan

Arvid Carlsson gjorde redan på 1950-talet den banbrytande upptäckten att Dopamin är en transmittor i centrala nervsystemet, vilket sedan möjliggjorde utveckling av viktiga läkemedel. Arvid Carlssons framgångsrika forskning kring kemiska signalsubstanser i hjärnan renderade honom år 2000 Nobelpriset i Fysiologi och Medicin.

 

Parkinsons sjukdom

Internationella kollegor till Arvid Carlsson visade i början av 1960-talet att Parkinsons sjukdom beror på en kraftig sänkning av halten dopamin i hjärnans basala ganglier, som har en styrande funktion för våra viljemässiga rörelser. Arvid Carlsson föreslog att tillförsel av L-Dopa, som i hjärnan omvandlas till Dopamin, kunde erbjuda en behandling av Parkinsons sjukdom. I samarbete med Professor Alvar Svanborg kunde han sedan visa att tillförsel av L-DOPA åstadkom en markant förbättring av sjukdomens motoriska symptom. L-DOPA behandling är fortfarande grundläggande vid Parkinsons sjukdom, och upptäckten stimulerade fortsatt utveckling av en rad effektiva läkemedel som komplementerar L-DOPA. Parkinsons sjukdom kan idag effektivt behandlas med väsentligt förbättrad livskvalité för drabbade patienter.

 

Partiella Dopamin-receptoragonister stabiliserar Dopaminsystemet.

Vi vill här särskilt uppmärksamma de senaste decenniernas arbeten som förhoppningsvis kommer att förbättra behandlingen av Huntingtons sjukdom.

De senaste decennierna intresserade sig Arvid Carlsson för en ny typ av substanser, partiella Dopamin-receptoragonister. Han kallade också dessa substanser dopaminerga receptor-stabiliserare, eftersom de normaliserar receptoraktiviteten om denna är för hög eller för låg. Han postulerade att sådana substanser skulle vara värdefulla i behandlingen av neurologiska och psykiatriska sjukdomar. Två partiella agonister utvecklades av Arvid Carlssons forskargrupp, benämnda ACR16 (nu pridopidine) och OSU6162. I flera studier har både pridopidine och OSU6162 visat lovande resultat vid behandling av Huntingtons sjukdom.  Studier forsätter och förhoppningsvis kan de leda till bättre läkemedelsbehandling vid Huntingtons sjukdom.

 

Arvid Carlsson med Jan Wahlström i samband med Nationella Huntingtondagarna 2008.

Människan Arvid Carlsson

Arvid Carlsson var en hängiven, framstående och världsberömd forskare, och som person var han ödmjuk, tillgänglig och generös. Hans deltagande i Nationella Huntingtondagen, som RHS anordnar för patienter, anhöriga och vårdpersonal, var mycket uppskattat. Alla som deltog minns med värme Arvid Carlssons föredrag om möjligheterna utveckla bättre behandlingar för sjukdomen, och hans öppenhjärtliga samtal med deltagare under konferensdagen.

En stor forskare och människa har lämnat oss. Vi minns honom med tacksamhet och allt han åstadkom för neurologiskt och psykiskt sjuka.

 

För Riksförbundet Huntingtons sjukdom 2018-08-06

Sven-Erik Svensson, ordförande.    Leif Wiklund, styrelsemedlem, neurolog.

Back To Top